Välkommen!

Det här är en opretentiös liten blogg som handlar om film och sådant som är relaterat till film. Mest recensioner och tips. Håll till godo!

Visar inlägg med etikett Rant. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Rant. Visa alla inlägg

söndag 1 juli 2012

Några tankar kring Magic Mike, könsroller och objektifiering


Fem objekt, en film.


För er som missat vad Magic Mike är så är det en film som enligt IMDb har följande handling:

"A male stripper teaches a younger performer how to party, pick up women, and make easy money"

I huvudrollerna ser vi Channing Tatum som "Mike", den manliga strippan som tar den yngre Adam (Alex Pettyfer) under sina vingar och lär upp honom. 

Idén till filmen ligger Channing Tatum himself bakom då det är hans egna erfarenheter som manlig strippa som filmen lite löst bygger på. Nu har jag uppenbarligen inte sett den här filmen än men något som jag har reagerat på är filmens marknadsföring. Magic Mike marknadsförs som en rolig, sexig film om snygga strippor. Tänk om vi skulle ta och vända på steken?

Tänk er att istället för Channing Tatum så har vi en de skådisar han spelat mot, Rachel McAdams. Säg att det kom fram att Rachel McAdams som ung arbetat som strippa eller "exotic dancer" som det ju gärna kallas, hur skulle Hollywood och allmänheten reagera? Antagligen inte på det lättsamma sätt som samma information om Tatum har tagits emot. Vad jag har förstått så har det i hans fall mest setts som ett skämt, en rolig anekdot. Något som hamnar på hans "Trivia"-sida på IMDb. No big deal. 

Tillbaka till McAdams, jag är rätt övertygad om att ifall samma information uppdagades om hennes förflutna så skulle detta blåsas upp till en gigantisk skandal och hon skulle hamna på framsidor till alla möjliga svallerblaskor. Det skulle pratas om "Hennes mörka hemlighet". Hon skulle förmodligen fördömmas av många och organisationer som idioterna i "One Million Moms" skulle säkert kräva att hon bojkottades från familjefilmer. Kanske skulle Hollywood hålla med och kanske skulle hennes karriär falla samman.

En film baserad på hennes erfarenheter skulle med största sannolikhet INTE heta något i stil med Daring Daisy och den skulle absolut inte marknadsföras som en sexig, rolig film om strippor. Istället skulle den förmodligen vara ett drama där hennes tid som strippa framställs som en mörk och jobbig del av McAdams liv. 

Ni ser hur konstigt det här är va?

En annan del av marknadsföringen kring Magic Mike som stör mig är att den marknadsförs som en "treat" för den (heterosexuella) kvinnliga befolkningen. Såg på wikipedia att någon på The Hollywood Reporter hade beskrivit den som "A beefcake bonanza with heart as well as muscle". Någon annan skrev på Twitter om hur kvinnor kommer få hitta på ursäkter för att kunna gå och se Magic Mike med sina vänninor. En annan del i marknadsföringen genomfördes under MTV Movie Awards då en av skådisarna kom ut på scen "in character" – en brandman med bar överkropp. En överkropp  som beskrivs som "ab-tastic"Herregud, det är ju objektifierande så det förslår. 

Det här grundar sig så klart i att synen på det kvinnliga strippyrket och den manliga motsvarigheten i grunden är väldigt olika. När man tänker på kvinnliga strippor tänker man oftast på sorgliga, fattiga tjejer (gärna minderåriga/tonåringar) som tvingas klä av sig och åla sig runt stänger i skitiga klubbar, en stereotyp som syns tydligt i underhållningsvärlden (se exempelvis filmen Welcome to the Rileys). Manliga strippor däremot - då tänker man på heta män i polisuniform som dyker upp på möhippor eller på komiska varianter som Danny DeVitos roll i Vänner eller som karlarna i The Full Monty. Och det är precis den stereotypen som Magic Mike (eller åtminstone filmens marknadsföring) verkar spela på, att för män är det lite utav en "rolig grej" att ha varit strippa. För kvinnor är det ofta någon skamligt som man försöker mörka så mycket det går. Trots att det i grund och botten är samma yrke.

Jag vet inte riktigt vart jag vill komma med det här inlägget, jag ville mest bara dela med mig av mina tankar om hur mycket dubbelmoral det finns kring objektifiering och hur tydlig det är att de stereotypiska könsrollerna fortfarande frodas i Hollywood. Food for thought. Återkommer nog till detta ämne sen när jag sett filmen.

lördag 12 maj 2012

Filmdiss: Crazy, Stupid, Love.


Jag tänkte haka på Felicias trevliga initiativ och dissa lite (bear in mind att jag inte har sett den här sedan jag såg den på bio förra året, så jag reserverar mig för eventuella fel, jag kanske inte minns alla saker helt rätt). Crazy, Stupid, Love kom ut förra året och handlar om Cal (Steve Carell) vars liv ställs på ända när hans fru (Julianne Moore) vill skiljas. För att komma över skilsmässan tar han hjälp av sin nya vän, Jacob (Ryan Gosling), som lär Cal hur man raggar på krogen...
..
...

NI HÖR JU. Herregud. Att jag inte såg den röda flaggan? Jag antar att jag lockades av Ryan Gosling (som jag älskade i Lars and the Real Girl för hundra år sedan) och min favorit Emma Stone. Men fy vilken nitlott. Visst, filmen har sina poänger och en del oväntade vändningar MEN den är löjligt sexistisk rakt igenom, motsägelsefull och promotar medeltida värderingar samtidigt som den försöker vara modern. Jacob är den super-duper-klychiga douchen. Snygg, rik och en hejare på att plocka upp tjejer. Vilket han gör kväll efter kväll. Cal, som innan varit en rätt nöjd familjeman ger sig på samma sak. Först till komisk effekt så klart. Åh så tokig han är! Sen lär han sig hur man är ett svin och får ligga. Applåder. Men han vill ju så klart egentligen ha tillbaka sin fru. Han vill bara ligga lite med några random, unga, snygga (way out of his league) tjejer så länge. Herregud, tänk om filmen hade haft samma handling fast med ombytta roller? Om det var frugan som skulle ut och ragga engångs-ligg efter skilsmässan? Vilken kontrovers det hade blivit då ni.

Nu kommer en spoiler här så för er som inte sett den här filmen (och som av någon outgrundlig anledning fortfarande vill det) SLUTA LÄS!


Något som nästan stör mig MER än hela Jacob/Cal-storyn är Hannah (Emma Stone) och Jacobs historia. Oj oj OJ vad klychigt. Hannah är en juridik-student vars tråkiga idiot till pojkvän inte friar och dom gör slut. För alla unga tjejers högsta dröm är ju att gifta sig. Särskilt med en tråkig idiot. Och som den klysch-fest som denna film är så ska ju Hannah självfallet dränka sina (rätt icke-existerande) sorger på en bar med sin kompis och träffar på Jacob.

Jacob försöker sina vanliga moves men åh nej, Hannah faller inte så lätt! För hon är ju en bra, icke-patetisk tjej (till skillnad från alla andra tjejer som Jacob raggat upp under filmens gång). Då blir han så klart jätteintresserad helt plötsligt och dom blir kära. Visade sig att han hade lite "issues" och nu förväntas vi förlåta honom för att ha behandlat kvinnor som skräp under majoriteten av filmen. Han behövde ju bara träffa rätt tjej. Snart visar det sig (och här kommer den stora spoilern!) att Hannah i själva verket är Cals dotter och Cal, som ju vet allt om Jacobs tidigare livstil, blir i sann amerikansk anda galen och försöker förbjuda Hannah att dejta Jacob. Hannah är alltså ungefär 24-25 här. Medeltida värderingar som sagt. Det störda är ju att Cal själv anammade samma livstil när han var singel, så vem är han att döma Jacob? Snacka om att kasta sten i glashus. Herregud. 

Crazy, Stupid, Love har dessutom lite olika creepy sidospår, t.ex. en 13-årig kille som har en obehaglig besatthet av sin 17-åriga barnvakt. Samma barnvakt har en minst lika obehaglig besatthet av Cal. Oj så tokigt.

Det här blev svamligt och långt, men kort sagt: Crazy, Stupid, Love är en romantisk komedi som försöker att inte vara klyschig, men som misslyckas. Bryr man sig inte om irriterande könsroller och kvinnosyn så kanske man kan tycka att det här är ett trevligt tidsfördriv en fredagskväll. Men jag rekommenderar den INTE. Att den här filmen har 7,5/10 på IMDb är skrämmande.