The Avengers

I lördags var det äntligen dags – jag såg The Avengers. Och vet ni vad? Den levde upp till hypen. I alla fall för mig. Jag var helt uppslukad från första stund och när ljusen tändes igen var jag helt uppskruvad på det sätt som jag blir när jag sett en riktigt bra film.

För er som har missat helt vad The Avengers är för påhitt så ska jag försöka sammanfatta lite snabbt. The Avengers är en serietidning från Marvel som samlar många av Marvels superhjältar. Vad jag har förstått så består The Avengers av fler superhjältar i originalserierna, men i filmen nöjde sig Marvel (på grund av att dom inte äger alla sina karaktärer m.m.) med att ha med Iron Man, Captain America, Thor, The Hulk, Black Widow och Hawkeye. Att det så småningom skulle bli en Avengers-film är något som det har hintats om sedan Iron Man kom och S.H.I.E.L.D-agenten Coulson dök upp för första gången.

Så, vad handlar The Avengers om? Asaguden Loki (Loke på svenska) (Tors bror, för er som har missat det) anländer till jorden och ställer till med problem. Han vill bli jordens envåldshärskare och har till sin hjälp en arme av utomjordingar. I ett försök att stoppa Loki bestämmer sig S.H.I.E.L.D för att samla jordens superhjältar och skapa ett team - The Avengers. 

The Avengers är spännande, extremt underhållande och väldigt väldigt rolig. Hela-salongen-skrattar-rakt-ut-rolig. Robert Downey Jr är som vanligt klockren som sig själv Tony Stark/Iron Man, men även resten av gänget får sin beskärda del av snabba repliker och fantastiska one-liners. Dialogen är rakt igenom fantastisk och filmens bästa scener är dom där det pratas mycket. Så enkelt är det. Men jag är ju även en sucker för lite bra action och The Avengers är full av bra action. Snygga, smarta och roliga actionscener som tyvärr förstördes lite av den stundtals väldigt irriterande 3D:n. 

Alla skådespelare är jättebra och jag gillade verkligen Mark Ruffalo som den nya Hulk/Bruce Banner. Även Scarlett Johanssons Black Widow och Jeremy Renners Hawkeye var bra, jag blev riktigt förtjust i deras karaktärer.

Filmens bad-guy – Loki – är en av filmens höjdpunkter. Så klart. Det är ju min favorit Tom Hiddleston som spelar honom. Loki har blivit rejält mycket mer galen och elak sen Thor men Hiddleston lyckas ändå spela honom som komplicerad och inte bara som en rakt igenom ond supervillain-klyscha. Dessutom så är många av filmens bästa skämt på Lokis bekostnad.

Så, gillar du serietidnings/superhjälte-filmer så kommer du förmodligen att älska The Avengers. Gör du inte det så finns det ändå en stor chans att du kan gilla den här. Den är helt enkelt en väldigt bra, välgjord och underhållande film. Se den nu!

Recension: John Carter

I inlägget inför John Carter var jag rädd för att den skulle falla pladask. Nu, när jag har sett filmen, kan jag konstatera att den inte gjorde det. Tyvärr är den inte heller helt fantastisk, utan den hamnar någonstans mittemellan, på godkänt.

Som tidigare nämnt handlar den om kaptenen John Carter (Taylor Kitsch) som hamnar på Mars. Där kan han hoppa jättehögt och blir världens krigare. Han träffar ett grönt folk (som påminner väääldigt mycket om avatarer, fast med betar och i grönt...) och prinsessan Dejah (Lynn Collins). Filmen är ungefär som man kan förvänta sig, men den har faktiskt lite överraskningar som inte är lika lätta att förutse. Den har också ganska många humoristiska inslag som piggar upp. Samtidigt blir det också lite tjatigt i flera av John och Dejahs konversationer. Några av dessa kunde istället bytts ut till att faktiskt förklara några av de frågor som efter filmens slut fortfarande är obesvarade. Taylor Kitsch är riktigt bra, annars är det inga fantastiska skådespelarprestationer direkt. Tyvärr inte ens av Dominic West. Svårt att avgöra om det har med honom eller manuset att göra.

Filmen är i 3D. Vet inte riktigt vad jag ska säga om det. Är inget jättestort fan av glasögonen och tycker det är lite jobbigt när texten liksom hamnar framför bilden, så att man måste kolla ner för att att kunna läsa, och sen kolla upp för att se själva filmen. Blir lite fladdrigt för ögonen, och så är det ju lätt att missa saker. Men visst blir det lite extra häftiga scener då och då. Föredrar där de lugna utsikterna över det öde landskapet och liknande framför stridsscenerna.

Slutsats - en helt okej äventyrsfilm.