Filmtips: Young Adult

Young Adult handlar om den tragiska figuren Mavis. Hon bor i Minneapolis, men får för sig att åka tillbaka till sin lilla hemstad för att vinna tillbaka sin ungdomskärlek. Som är gift. Och har en nyfödd dotter.

Det tragiska ligger mestadels i att Mavis lever kvar i livet hon hade i skolan, då hon var den populäraste tjejen i plugget. Hon har inte vuxit upp vilket märks inte minst på att hon jobbar med att skriva ungdomsromaner (om den populäraste tjejen i plugget).

Först och främst är den här filmen pinsam. Inte sådär lite små-pinsam-småle-nån-gång-ibland, utan åh-fy-fan-skämskudden-fram-pinsam, ofta. Det beror helt och håller på hur Mavis beter sig - som en bitch från high school fast i en 37-årings kropp. Som åskådare vill man bara sjunka genom jorden.

Samtidigt finns det också en hel del komiska scener. Eller mest tragikomiska kanske. Charmigast är Matt som hon träffar och har roliga dialoger med. Det är dock roligt på ett lågmält sätt, inga vrida-sig-av-skratt-ögonblick.

Chalize Theron som Mavis är fantastisk. Häftigt att nån så vacker kan se så sunkig ut, och verka så osympatisk.

Det finns en ganska hög igenkänningsfaktor, trots att det såklart är väldigt överdrivet. Man kan ändå, någonstans, förstå henne och hennes känslor. Det kommer också några riktigt sorgliga scener mot slutet som berör, och gör Mavis mer mänsklig.

Jag har nog aldrig sett en liknande film förut, vilket gör den intressant. Den har något unikt, så den är väl värd att se. Men som sagt: skämskudde beredd!

Filmtips: Darling

Det är inte så ofta som jag vill tipsa om en svensk film, men här har vi ett undantag. Darling är en helt fantastisk film av Johan Kling som handlar om snobbiga och självupptagna Eva (Michelle Meadows) och den översnälla Bernard (Michael Segerström). På grund av massa olika omständigheter möts de och utvecklar en förvånande vänskap.

Darling innehåller inte så mycket snack. Istället är det många sekvenser med den kännetecknande musiken då man bara får se sakerna hända - och det räcker mer än väl. Det är mer talande än de flesta dialoger.

Eva är en sjukt störig överklassbrud som verkar gå genom livet helt avstängd och liksom känslolös. Det är väldigt imponerande av Michelle Meadows att lyckas få till hennes blanka ansiktsuttryck men ändå göra det intressant. För något är det ändå med karaktären som lockar, någon sorts sympati väcker hon ändå. Bernard väcker jättemycket sympati och medkänsla, så mycket att man blir förbannad på alla runt omkring honom som behandlar honom som skit. Visst blir man också irriterad på honom, för att han är så lättlurad, naiv och förlåtande. Men för det mesta ler man åt honom med en liten ledsen känsla över det som känns som ett ganska tragiskt öde. Denna tragikomik genomsyrar hela filmen.

Det är nu flera år sedan jag såg filmen men jag minns den ändå tydligt - det tycker jag är ett gott betyg i sig.



P.S Om du sett Darling och tycker om den kanske du får lust att se en liknande film. Då är ju det mest logiska valet filmen Puss - Johan Klings nästa film med samma skådisar plus några ännu kreddigare (Skarsgård-bröderna). Men strunta i det. Puss är tyvärr en besvikelse. Det är tydligt att ambitionen är att göra samma sak en gång till, men denna gång når det inte ända fram. D.S.