Tänkte att jag skulle tipsa om två nya trailers som har dykt upp och som jag tycker ser väldigt lovande ut:
Anna Karenina
Baserad på Leo Tolstojs klassiska roman med samma namn och handlar om Anna Karenina (Keira Knightley) som är fast i ett kärlekslöst äktenskap med en äldre man (Jude Law) och som inleder en affär med den unga och vackra Vronsky.
Anna Karenina är det tredje samarbetet mellan Keira Knightley och regissören Joe Wright, som tidigare gjort Pride and Prejudice och Atonement tillsammans. Jag älskar Pride and Prejudice och även om Atonement är fruktansvärt sorglig så är det en väldigt välgjord och vacker film. Därför har jag höga förväntningar på Anna Karenina, jag tror den kan bli riktigt bra.
Anna Karenina har premiär 13 februari 2013.
Celeste and Jesse Forever
Snubblande över den här trailern när jag i vanlig ordning snokade runt på IMDB och fastnade. Celeste And Jesse Forever handlar om ett gift par som separerat men som fortsätter att vara bästa vänner. Något som fungerar utmärkt tills det oundvikliga händer och en av dom träffar någon ny.
Jag vet inte om jag är överförtjust i själva handlingen, men jag älskar Rashida Jones och Andy Samberg. Att filmen dessutom har den underbara Ari Graynor och Elijah Wood i två av birollerna gör mig ännu mer peppad.
Celeste And Jesse Forever har premiär i USA den 3:e Augusti men det är tyvärr oklart när (om) den kommer till Sverige.
Välkommen!
Det här är en opretentiös liten blogg som handlar om film och sådant som är relaterat till film. Mest recensioner och tips. Håll till godo!
Visar inlägg med etikett Jude Law. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Jude Law. Visa alla inlägg
tisdag 26 juni 2012
lördag 9 juni 2012
Filmtips/diss: Closer
För några år sedan såg jag filmen Closer för första gången, och jag vill minnas är att jag tyckte om den. Därför var jag positivt inställd när jag bestämde mig att se om filmen igår. Men... Alltså... Suck...
Closer handlar om fyra personer. Det är fyra asbra skådisar (Natalie Portman, Jude Law, Julia Roberts och Clive Owen) så förutsättningarna kan man inte klaga på. Det börjar dessutom med en fantastisk låt (Blower's Daughter av Damien Rice) och en snygg scen där Natalie Portman och Jude Law går emot varandra, så man tänker att det här kan ju inte bli annat än bra.
Men. Filmen är gjord så att den hoppar över långa perioder typ hela tiden. Helt plötsligt har det gått några månader eller ett år. Tyvärr tycker inte jag att det funkar i den här filmen, för man får ingen känsla av varför de här personerna är tillsammans. Det finns ingen som helt romantisk vibb. Visst finns det några charmiga scener när man kan se nån sorts kärlek växa fram (som när Jude Laws och Natalie Portmans karakäterer träffas för första gången precis i början av filmen) men de är för få och för korta för att man ska heja på deras förhållande. Istället handlar precis allt i den här filmen om sex. En mer sexfixerad film får man leta efter. Det verkar inte existera någon annan form av intimitet. För mig är det här en väldigt tragisk film om tragiska människor som handlar om vad kärlek inte bör vara.
Fortsättningsvis är karaktärerna sjukt osympatiska. De är själviska och aggressiva och inte en enda verkar veta vad han/hon vill. Det blir väldigt tjatigt med allt hoppande fram och tillbaka, herregud bestäm er nån gång liksom! Det är dock snyggt hur filmen lyckas handla om bara de här fyra personerna utan att man riktigt tänker på det. Jag insåg det först i eftertexterna när det bara är dessa fyra skådisar (och nån som spelar taxichauffören och en till) som står med i skådislistan.
Om ni bestämmer er för att se den här filmen kan jag ju varna för endel halvnakna och snuskiga scener och konversationer som kan bli rätt pinsamma i fel sällskap. Kanske inte bästa valet för filmkvällen med mormor.
Har ända sen jag såg Closer haft svårt att bestämma mig för om jag vill tipsa om eller dissa den. Å ena sidan är det en film jag kommer minnas, å andra sidan gör den mig sjukt irriterad. Därför tänkte jag köra en fuling och märka den både som filmtips och filmdiss, hoppas det inte upprör någon alltför mycket.
Etiketter:
Clive Owen,
Closer,
Drama,
Filmdiss,
Filmtips,
Jude Law,
Julia Roberts,
Natalie Portman
söndag 18 december 2011
Sherlock Holmes: A Game of Shadows
Igår var det alltså äntligen dags att kolla in nya Sherlock Holmes. Jag älskade den såklart, men ska försöka skriva en liten recension.
A Game of Shadows är lite mer actionfylld än ettan. Guy Ritchie sparar inte på krutet och det är lite väl många slow motion-actionscener. Han sparar inte heller på krutet vad det gäller Holmes och Watsons så kallade "bromance" och det är många underbara scener med dessa två. Jag älskar kemin mellan RDJ och Jude Law, dom gör det så trovärdigt. Noomi Rapace var bra som zigenaren Sim, även om hennes karaktär inte är särskilt minnesvärd, den överskuggas av filmens två stora excentriker Holmes och Moriarty. Även Sherlocks bror Mycroft Holmes är med i den här filmen och spelas av en annan av mina favoriter: Stephen Fry. Han gör såklart ett strålande jobb som Sherlocks lika knasiga men något mer städade bror. Synd bara att han inte är mer än en biroll, hoppas på mer Mycroft i nästa film (om det nu blir någon).
Överlag så tycker jag det är en bra film med roligt manus, spännande vändningar och en del överraskningar. Nyhetens behag har lagt sig lite sen ettan och vissa av Holmes karaktärsdrag (som när han tänker ut hur han ska slåss) är inte riktigt lika intressanta. Den bjuder på många skratt och det är aldrig en tråkig stund. Gillade man ettan kommer man med all säkerhet att gilla den här. Är man som jag, något besatt av RDJ, så har man två timmar av kvalitetsunderhållning framför sig.
Jag skulle nog ge den en 3.5 - 4 av 5.
A Game of Shadows är lite mer actionfylld än ettan. Guy Ritchie sparar inte på krutet och det är lite väl många slow motion-actionscener. Han sparar inte heller på krutet vad det gäller Holmes och Watsons så kallade "bromance" och det är många underbara scener med dessa två. Jag älskar kemin mellan RDJ och Jude Law, dom gör det så trovärdigt. Noomi Rapace var bra som zigenaren Sim, även om hennes karaktär inte är särskilt minnesvärd, den överskuggas av filmens två stora excentriker Holmes och Moriarty. Även Sherlocks bror Mycroft Holmes är med i den här filmen och spelas av en annan av mina favoriter: Stephen Fry. Han gör såklart ett strålande jobb som Sherlocks lika knasiga men något mer städade bror. Synd bara att han inte är mer än en biroll, hoppas på mer Mycroft i nästa film (om det nu blir någon).
Överlag så tycker jag det är en bra film med roligt manus, spännande vändningar och en del överraskningar. Nyhetens behag har lagt sig lite sen ettan och vissa av Holmes karaktärsdrag (som när han tänker ut hur han ska slåss) är inte riktigt lika intressanta. Den bjuder på många skratt och det är aldrig en tråkig stund. Gillade man ettan kommer man med all säkerhet att gilla den här. Är man som jag, något besatt av RDJ, så har man två timmar av kvalitetsunderhållning framför sig.
Jag skulle nog ge den en 3.5 - 4 av 5.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
