Filmtips: Children of Men

Jag är tydligen lite efter, men såg denna film för första gången nu i veckan. Där hade jag verkligen missat nåt!

Children of Men är en dystopi som utspelar sig år 2027. Mänskligheten håller på att dö ut eftersom de inte längre kan föröka sig. Vi får följa Theo (Clive Owen) som går med på att hjälpa en exflickvän (Julianne Moore) att transportera en ung kvinna.

Filmen börjar med att vi får veta att världens yngsta människa har dött - 18 år gammal. Redan då är jag fast och förstår att det kommer bli en fantastisk film. Vi får sedan lära känna en värld där flyktingar behandlas som hundar och där flera underjordiska organisationer finns. Theo är själv en föredetta aktivist som nu är alkoholiserad och allmänt deppig. Ljuspunkterna i hans tillvaro består av besöken hos hans vän Jasper (Michael Caine - underbart bra).

Det är en allvarlig film som behandlar många allvarliga ämnen. Trots detta blir det aldrig för deppigt - den lyckas behålla hoppet och har en del lättsamma och humoristiska scener. En lagom blandning helt enkelt. Var dock beredd på att gråta (om du inte är helt känslokall). Allt är också väldigt snyggt gjort vilket bidrar till braigheten.

En film man minns.



(Imdb klassar den som sci-fi. Vari ligger sci-fi-elementen, om man får fråga? För att det är en framtidskildring, eller vadå? Jag klassar den inte som sci-fi, om ingen kan komma med en tillfredsställande förklaring.)

Filmtips/diss: Closer

För några år sedan såg jag filmen Closer för första gången, och jag vill minnas är att jag tyckte om den. Därför var jag positivt inställd när jag bestämde mig att se om filmen igår. Men... Alltså... Suck...

Closer handlar om fyra personer. Det är fyra asbra skådisar (Natalie Portman, Jude Law, Julia Roberts och Clive Owen) så förutsättningarna kan man inte klaga på. Det börjar dessutom med en fantastisk låt (Blower's Daughter av Damien Rice) och en snygg scen där Natalie Portman och Jude Law går emot varandra, så man tänker att det här kan ju inte bli annat än bra.

Men. Filmen är gjord så att den hoppar över långa perioder typ hela tiden. Helt plötsligt har det gått några månader eller ett år. Tyvärr tycker inte jag att det funkar i den här filmen, för man får ingen känsla av varför de här personerna är tillsammans. Det finns ingen som helt romantisk vibb. Visst finns det några charmiga scener när man kan se nån sorts kärlek växa fram (som när Jude Laws och Natalie Portmans karakäterer träffas för första gången precis i början av filmen) men de är för få och för korta för att man ska heja på deras förhållande. Istället handlar precis allt i den här filmen om sex. En mer sexfixerad film får man leta efter. Det verkar inte existera någon annan form av intimitet. För mig är det här en väldigt tragisk film om tragiska människor som handlar om vad kärlek inte bör vara.

Fortsättningsvis är karaktärerna sjukt osympatiska. De är själviska och aggressiva och inte en enda verkar veta vad han/hon vill. Det blir väldigt tjatigt med allt hoppande fram och tillbaka, herregud bestäm er nån gång liksom! Det är dock snyggt hur filmen lyckas handla om bara de här fyra personerna utan att man riktigt tänker på det. Jag insåg det först i eftertexterna när det bara är dessa fyra skådisar (och nån som spelar taxichauffören och en till) som står med i skådislistan.

Om ni bestämmer er för att se den här filmen kan jag ju varna för endel halvnakna och snuskiga scener och konversationer som kan bli rätt pinsamma i fel sällskap. Kanske inte bästa valet för filmkvällen med mormor.

Har ända sen jag såg Closer haft svårt att bestämma mig för om jag vill tipsa om eller dissa den. Å ena sidan är det en film jag kommer minnas, å andra sidan gör den mig sjukt irriterad. Därför tänkte jag köra en fuling och märka den både som filmtips och filmdiss, hoppas det inte upprör någon alltför mycket.