Jag tänkte ta mig friheten att ge mig in lite på Felicia's område: TV-serier. Jag tycker hon sköter det området alldeles strålande so far, men eftersom jag också älskar serier så måste jag flika in ett inlägg om en av mina absoluta favoritserier – som jag ständigt försöker tvinga på folk – nämligen BBC's
Sherlock.
 |
| Ja, det pågår rätt mycket shippande kring de här två. Inte så svårt att förstå om man sett serien. |
Precis som man kan lista ut av namnet så handlar den här serien om ingen mindre än Sherlock Holmes. Men inte som man är van att se honom, med pipa och en deer-stalker, utan i en modern version. Sherlock spelas av den fantastiska (gud vad jag överanvänder detta adjektiv)
Benedict Cumberbatch (smaka på det namnet) och hans partner Dr John Watson spelas av den minst lika fantastiska (där är det igen!)
Martin Freeman (som ska spela Bilbo i The Hobbit FYI) (
jag ska sluta med parenteserna nu). Denna moderna version av Sherlock Holmes utspelar sig i nutid och karaktärerna har därmed en hel del nymodigheter som mobiler och datorer, något som spelar en rätt stor del i serien. Bland annat så har Dr Watson en blogg där han skriver om deras äventyr, istället för anteckningsböcker som i originalet.
Jag ska vara ärlig. Jag köper hela konceptet som
Sherlock säljer. Utan minsta tveksamhet. Jag köper Sherlocks antisociala men briljanta personlighet, jag köper Watson som hans motsats och
inte minst så köper jag deras relation. För enligt mig så är det är den som är anledningen till att den här serien är så framgångsrik. Visst, Sherlocks otroliga slutsatser, tankemönster och problemlösningar är oundvikligen den del av serien som först fångar ens uppmärksamhet. Men snart skiftar det och handlar mer om två ensamma och utstötta personer som hittar varann och som formar en osannolik men stark vänskap. Okej, det där sista kanske låter lite väl cheesy, men lita på mig –
det är där i seriens storhet ligger. Tillsammans med skådespelarnas insatser, snygga effekter (särskilt när karaktärerna använder telefoner och datorer eller när Sherlock tänker), mycket humor och ett jäkligt bra manus så är det inte konstigt att den här serien är så omåttligt populär.
En hake är dock att det bara finns två säsonger ännu och bara tre 90-minuters avsnitt i varje. Så man får försöka portionera ut så gott man kan, för det tog nästan ett och ett halv år mellan säsong 1 och 2. Jag hoppas verkligen att säsong 3 blir klar betydligt snabbare, men med tanke på
Cumberbatch och
Freemans ständigt stigande popularitet lär det inte vara lätt att hinna med inspelningen.
Herregud, det blev visst en hel uppsats det här? Aja, vill bara lämna er med denna uppmaning:
Se
SHERLOCK nu!
