1. Watchmen
 |
| Tack google. |
Har ni missat Watchmen så är det dags att hyra den nu. I allafall om ni har någorlunda lik filmsmak som jag har och gillar serietidnings-filmer. This is as good as it gets. Jag kommer fortfarande ihåg känslan när vi såg den här på bio. Redan i introt när Dylans "The Times They Are A-Changin" spelas och filmens 80-talsmiljö (som är ett slags parallellt 80-tal där Nixon är president) presenteras kände man att det här är något speciellt. "Svenska" Malin Åkermans (hon har ju faktiskt inte bott i Sverige ordentligt sen typ 2-årsåldern så att kalla henne svensk är la lite att ta i) insats är inte någon höjdare tyvärr. Däremot så är Jackie Earle Haley som Rorschach, en föredetta superhjälte och filmens "berättare", helt fantastisk. Ingen karaktär är särskilt endimensionell i Watchmen och det är ingen tydlig "good vs. evil"-konflikt. Älskar sånt. Något som kan vara obehagligt för mina fellow Greys Anatomy-fans är att "Denny" spelar den väldigt obehagliga Comedian. Känns helt fel ibland kan jag meddela. Överlag så är det en väldigt mörk och stundvis obehaglig film. Men bortsett från det så är det här en riktigt bra film som jag verkligen gillar.
2. The Dark Knight
Jag gillade verkligen Batman Begins och när jag hörde att det skulle komma en uppföljare med ingen mindre än Heath Ledger i en av rollen blev jag väldigt exalterad. Och den här filmen levde verkligen upp till mina riktigt höga förväntningar. Heath är så otroligt obehaglig som Jokern och det är med sorg i hjärtat jag imponeras av hans skådespel varje gång jag ser den här filmen. Men han är inte den enda som är bra, egentligen finns det ingen dålig skådespelarinsats i den här filmen. Christian Bale, Michael Cane, Aaron Eckhart, Maggie Gyllenhaal (så himla mkt bättre än Katie Holmes IMO) och Gary Oldman är alla jättebra. Och The Dark Knight är även fullspäckad med helt galna actionscener och så mycket spänning att man inte kan låta bli att tugga på naglarna. Blir svårt för The Dark Knight Rises att följa efter en sån här film.
3. Iron Man
Bubblare: The Incredible Hulk (den från 08 med Ed Norton som Bruce Banner)
När jag sammanställde det här inlägget i huvudet (ja, jag gör sånt) så såg jag snart ett samband mellan mina favoriter: Superhjältar med brister. Ingen av huvudpersonerna i de här filmerna har några superkrafter (förutom Dr Manhattan i Watchmen, men han gills inte) förutom fantastiska hjärnor och ingen är någon rakt-igenom-supergod-fantastisk människa. Dom har brister och är rent av irriterande och omoraliska ibland. Mycket roligare än Superman. Insåg även att Bruce Wayne/Batman och Tony Stark/Iron Man är lite samma skrot och korn. Miljonärer, "playboys" och föräldralösa som blir påverkade av en specifik händelse som får dom att bli sina alter-egon. Sånt jag tänker på när jag går runt i affären till exempel.
