Tv-serie-tips: Everwood

Insåg att jag i flera inlägg har nämnt den "charmiga serien Everwood", men att jag ännu inte skrivit ett helt inlägg om den. Så nu är det dags.

Everwood handlar om familjen Brown som, efter att mamman i familjen dör, flyttar till den lilla staden Everwood. Familjen består av kirurgen Andy och hans två barn Ephram och Delia. Ephram är väldigt anti mot det mesta, framförallt mot hans pappa som varit frånvarande större delen av hans uppväxt. Men allt blir lite bättre när han träffar drömtjejen.

Man får parallellt följa Andy och Ephram och deras svårigheter med varandra och med att bo i en ny stad. Det blir många kulturkrockar småstad-storstad. Andy spelas av Treat Williams (huvudhippien i Hair), Ephram spelas av Gregory Smith (en av rookisarna i Rookie Blue) och Ephrams drömtjej spelas av Emily VanCamp (huvudrollen i Revenge).

Det är mycket mysig småstadskänsla, romantik och såklart också sorgligheter. Eftersom Andy är läkare så blir det också en del drama á la klassisk sjukhusserie. Jag tycker om att det är lika mycket vuxen- som ungdomsserie, eftersom man får följa både pappan och den tonårige sonen.

Everwood sändes mellan 2002 och 2006 och det gjordes fyra säsonger. Såg en stor del av serien när jag var yngre, men såg om hela serien från början till slut för nåt år sedan. Den håller fortfarande.

Tv-serie-tips: Grey's Anatomy

Jaa, jag får väl ta och tipsa om denna oändliga sjukhussåpaserie, om det nu finns nån som missat den. Nu när nionde (!) säsongen har börjat och allt.

Grey´s Anatomy handlar om ett sjukhus och dess personal. Huvudpersonerna börjar i första säsongen som AT-läkare och stiger i graderna under säsongernas gång. Första säsongen tycker jag på riktigt är bra. Då var det lagom mycket charmig humor, romantik och väldans massa sorgliga öden. Tjöt i varannat avsnitt, ungefär. Framåt sisådär fjärde/femte säsingen (vem kan hålla isär dem? De är ju så många) började det dock dippa. Då hade halva originalbesättningen dött eller försvunnit ur serien av andra anledningar, och det kändes sjukt tjatigt med Meredith och Cristinas bindingsskräck (i betydelsen binda sig i en relation, inget annat). Men håll ut, tycker verkligen serien ryckte upp sig i typ sjunde/åttonde säsongen, och den är fortfarande ganska underhållande. Trots alla katastrofer som hela tiden händer på just deras sjukhus. Jag menar, hur mycket otur kan de ha?

Som sagt, var beredd på mycket väldigt (över)dramatiska händelser och att folk dör åt höger och vänster. Trots allt är det ändå charmigt och sjukt beroendeframkallande.