När John var liten önskade han att hans teddybjörn skulle bli levande. Hans önskan slog in, och vi får i filmen Ted följa de båda när de vuxit upp. Eller ja, vuxit upp och vuxit upp, blivit äldre i alla fall. John (Mark Wahlberg) har träffat en flickvän (Mila Kunis) som börjar bli lite trött på Ted.
Vi snackar alltså om en levande teddybjörn som beter sig som en stereotypt dräggig ungkarl. Tar droger, har horor på besök och är allmänt fräck och grov i munnen. Skulle det ha varit en människa så hade det varit svårt att mäkta med, men nu blir det på nåt sätt så bisarrt att det blir charmigt. I alla fall till viss del. Visst är humorn lite väl mycket under bältet, men filmen lyckas fler än en gång få mig att skratta. Det är ju ett gosedjur, liksom!
För min del är det de små detaljerna som är roligast, exempelvis bildspelet i början där Ted bl.a. är utklädd till Yoda. Hela grejen att han har blivit en slags avdankad kändis är också underhållande. Dessa delar känns genomtänkta och fyndiga, till skillnad från flera klyschiga snuskskämt.
Lite förvirrande i början är det att Teds röst är samma som gör farsan i Family Guy (Seth MacFarlane), men man vänjer sig.
Det utvecklas ändå till att bli en ganska gullig film om vänskap och kärlek. Sluthändelserna hade de kunnat förkorta, men annars har jag inte så mycket invändningar. Helt okej, passar perfekt om man vill skratta lite utan att behöva anstränga hjärnan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar